Krönika 14-12-21
Jag vaknar av att valpen Einar gnäller, han hoppar upp på sängen och slickar mig demonstrativt i örat. Han får mat, jag gör kaffe. Sen sugs jag in i ett svart nyhetshål…
Det börjar med Morgonekot i hörlurarna när vi går morgonpromenad. Den gotländska landsbygden är talande tyst. Snön har börjat smälta och isa till sig, det är halt. Världshändelserna snurrar in i öronen. Lustigt det där. Man hade inte haft en aning, utan internet. Om en nyhet faller i skogen, men ingen hör den, är det då en nyhet?
Vi kommer in, skakar av oss. Jag gör en till kopp kaffe och havregrynsgröt med smör. Einar tuggar på ett gammalt gosedjur, nu smutsigt och tömt på sin stoppning, bara en gulröd trasa. Öppnar datorn, ska skriva en krönika. Måste bara kolla nyhetssajterna först. Man måste ju hänga med i vad som skakar världen idag – låta det skaka liv i sig.
Först lokalt på Hela Gotland, sen nationellt på SVT, DN, SvD, sen till de tunga internationella drogerna – The Guardian, The Spectator, BBC, CNN, WSJ. Rapporterna har olika nyanser, skiftningar, jag går tillbaka och ser samma fakta lysa igenom rubrikerna. Hittar ett guldkorn, gräver mer, får en fix och kan inte sluta. Min värld, den jag andas och äter i, försvinner när jag surfar mjukt på informationen. Jag är i den stora världen nu, där saker verkligen händer.
Utanför mitt fönster en koltrast och en kråka som grälar om nånting, frusen mark, ganska intetsägande nakna grenar som smeks av en mild vintervind. Men i mina webbläsarfönster; bränder, katastrofer, människor i nöd och på flykt, industrier som blommar, vissnar, åsikter, utsikter, oändliga nya vyer.
Bokar av lunchmötet. Känner mig nog lite krasslig? I själva verket vill jag bara läsa lite till. En till nyhet, en till röd tråd som vill nystas upp. Men nyhetstråden på internet har inget slut och jag har nu trasslat in mig i agendan ID2020. ABC rapporterar om ny teknik för nålfri vaccination. För DN talar teknikoptimisten Hannes Sapiens Sjöblad om sitt implanterade hälsochip. Oj, i Indien använder 1.26 miljarder redan digital och biometrisk id. Sverige är ett av 15 länder som köpt identifikationsteknik av brittiska VSTE, kallat COVI-PASS. Mastercard och Bill Gates samarbetar med FN för att ge fattiga i västafrika sin identitet och kontantfria betalsätt. Klockan är 14:00. Gröten står orörd, smöret har stelnat.
Einar sneglar på mig under brun lugg, hans smarta ögon lite besvikna. Han puttar mig på knät med nosen, puttar surt på datorn, sneglar på det verkliga fönstret, det som är lite oputsat. Han vill gå ut. Han har tålmodigt följt sin enda aktuella debatt i timmar nu – tvisten mellan koltrasten och kråkan om bästa platsen vid fågelfröna. Vardagspolitik som inte intresserar en global nyhetsknarkare som mig.
Skor på, koppel på. Med öronen och ögonen fria kliver jag utanför dörren, den verkliga verkligheten slår mig som frisk luft, det mörknar nu, vinternatten är på ingång. Einars öron fladdrar glatt när han springer för att äntligen reda ut konflikten mellan fåglarna genom att jaga bort dem båda två och få tyst på deras tjatter.
Imorrn skippar jag nyheterna, tänker jag bestämt. Jag gör som Einar. Jagar bort det som stör, sitter i det verkliga fönstret, tittar på nakna grenar i vinden och njuter av bristen på tjafs. Imorrn blir jag nyhetsnykter. Einar tittar upp och jag tycker mig se att han håller med. Fråga mig inte hur han vet…